En amatör var då en person som med särskild känsla och utan tanke på egen vinning utövade en viss verksamhet. Denna betydelse kom sedan att utvecklas till betydelsen ’icke yrkesmässig utövare’. I sportsammanhang betyder det ju ofta att idrottaren har liten eller ingen lön för mödan.
Därefter har ordet kommit att användas för bristande skicklighet. I konstruktioner av typen Jag är en glad amatör används det som ett slags skämtsamt sätt att med viss ödmjukhet särskilja sig från experterna inom den verksamhet man bedriver. Amatör har på så sätt kommit att beteckna en person som gör något sämre än vad man skulle kunna förvänta sig. Denna betydelse är varken ny eller unik för svenskan.
Amatör kan också ha en rent nedsättande betydelse som ligger nära betydelsen i odugling eller klåpare. Det är särskilt vanligt i talspråket, och betydelsen finns inte med i ordböckerna. Som sådant skällsord används det ofta tillsammans med olika förstärkande attribut: din jävla amatör. Ibland är det i stället kontexten, alltså sammanhanget, som talar om att ordet ska tolkas som ’klåpare’ snarare än ’icke yrkesmässig utövare’: Åh nej, du använder spik i stället för skruv – amatör!
Ordet amatör har haft en intressant utveckling i svenskan. Den nya och den mer ordboksenliga betydelsen lever sida vid sida i språket. På samma sätt är det ju med liknande ord som oprofessionell, som också har en nedsättande betydelse vid sidan av den konventionella. Att ords grundbetydelse förändras över tid är på det hela taget inte alls ovanligt. Den språkbrukare som säger sig gilla flummig musik, torde inte ta i beaktning att adjektivet i grunden anspelar på narkotikarus. Just därför är det mycket svårt att tala om rätt och fel när det gäller betydelse. Vad ett ord en gång har betytt gör inte nya betydelser felaktiga. Sammanhanget talar ofta om hur orden ska tolkas.