Om penninginsamlingar och fundraising

Publicerad 17.12.2010 kl. 13:33
Staten, kommunerna och kyrkan kan uppbära skatt för att finansiera sin verksamhet. Kommersiella företag säljer sina varor och tjänster med vinst för att kunna fortsätta sin verksamhet och tillgodose ägarnas intressen. Allmännyttiga föreningar behöver också pengar för sin verksamhet och de medlen skaffas oftast via medlemsavgifter, insamlingar och övrig medelanskaffning eller fundrising.

Allmännyttan viktig

Allmännyttiga samfund betalar tillsvidare inte skatt på personlig inkomst och de är i regel befriade från arvs-och gåvoskatt. Bedriver föreningen näringsverksamhet skall den vara sekundär i förhållande till den allmännyttiga verksamheten, för att skattefriheten skall gälla. Allmännyttan är någonting som prövas varje år och för att vara allmännyttig skall föreningen uppfylla vissa formella krav, som att det i föreningen finns personer som utför oavlönat eller frivilligt arbete, att föreningen erbjuda gratistjänster eller nyttigheter och att föreningens verksamhet stöds med frivilliga donationer.

Kontrollera stadgarna

Detta med allmännyttan är viktigt eftersom det enbart är allmännyttiga föreningar som får anordna insamlingar. Men för att få driva ekonomisk verksamhet i föreningen måste det nämnas i föreningens stadgar. En förening kan inte ta emot gåvor och testamenten eller ordna insamlingar eller lotterier om det inte är formellt fastställt i stadgarna.
Det första man alltså skall göra att kontrollera att man är allmännyttig och att stadgarna tillåter ekonomisk verksamhet om man vill starta en penninginsamling.

Vad är penninginsamling och var är övrig medelanskaffning?

Med penninginsamling menar man verksamhet, som går ut på att man vädjar till allmänheten om bidrag för social, etisk, ideell eller övrig medborgarverksamhet. Till bidragsgivaren får man bara ge ett symboliskt tack – ett tack som alltså inte har något ekonomiskt bytesvärde eller ett fast pris. Observera att det inte är tillåtet att ordna lotteri eller annan verksamhet där bidragsgivarna utlovas vinst, som helt eller delvis beror på slumpen. Det är heller inte tillåtet att ordna penninginsamling via kedjebrev. i samband med en penninginsamling. ( L om penninginsamlingar 255/2006)

Sök insamlingstillstånd

En penninginsamling kräver alltid ett tillstånd av myndighet. Undantag utgör daghemsgrupper, skolklasser och etablerade studie-och hobbygrupper .

 För mindre lokala insamlingar är det den lokala polisinrättningen som beviljar tillståndet. Är insamlingen tänkt som riksomfattande, är det Polisstyrelsen som ger tillståndet. Räkna med att ansökningstiden kan vara upp till 3 månader.

Ansökan om penniginsamling skall göras skriftligt. Det finns blanketter på nätet för detta ändamål och där finns också förteckningar över de bilagor som skall följa med ansökan. (www.poliisi).

För social, ideell, etisk eller övrig medborgarverksamhet

De insamlade medlen skall givetvis användas för det ändamål man uppgivit i ansökan och en redovisning skall sändas till tillståndsgivaren inom 6 månader. Tillståndsmyndigheterna är måna om att omkostnaderna för insamlingen är små och bidragsgivarna har förstås rätt att anta att de pengar de ger, går så oavkortade som möjligt till insamlingsändamålet. Att sköta penninginsamlingarna minutiöst noggrant är ett kollektivt ansvar alla penninginsamlare bär och en förutsättning för att människor också i framtiden skall vilja delta i ideell verksamhet. Insamlingslagen från 2006 innebar tydliga skärpningar för att eliminera missbruk.

Övrig medelanskaffning och lotterier

Många föreningar skaffar medel genom att t.ex. sälja kort, märken, hyllningsbrev och kampanjprylar och ordna jippon av olika slag. Den här försäljningen styrs av konsumentskydds lagstiftningen och betyder att föreningar, som har större försäljning än 8.400 € skall betala mervärdesomsättningsskatt.

Föreningar kan utan särskilt tillstånd arrangera mindre lotterier d.v.s. lotterier där det sammanlagda försäljningspriset inte överskrider 2.000 .€. För större lotterier krävs tillstånd.

Sponsorering

Allt flera företag är idag intresserade av att samarbeta med ideella föreningar. Innan föreningen bestämmer sig för ett företagssamarbete är det skäl att noggrant fundera över vilka samarbetspartners man väljer och på vilka villkor. Det kan vara klokt att gå igenom för- och nackdelar med samarbetet och framförallt se till att den egna missionen och legitimiteten inte skadas och att medlemmarnas integritet skyddas.

 

Margaretha Wildtgrube, Kampanjchef, Folkhälsans Förbund
Kommentarer (0)
Kommentar
Signatur
 
Spamfilter
Siffran 2 med bokstäver?