Jag drabbas dock av en misstanke om att det är delvis samma människor som tar ibruk flera olika forum. Det är inte ovanligt att samma person både twittrar, facebookar och chattar någon annanstans.
Dessutom uppvisar mediernas popularitet stora skillnader mellan olika
länder: i Frankrike skedde en explosiv tillväxt på 443 % under år 2008 ( då ungefär 12 miljoner besökare) efter att man öppnade franskspråkiga Facebook-sidor, medan t.ex. MySpace varit otroligt populärt i USA. En stenhård konkurrens råder alltså på marknaden, i kombination med kumulativt "konsumerande" av nya sociala medier hos dem som blir addikter, beroende.
Jag håller med FSU:s ordförande - och min kollega på Studiecentralen - Sebastian Gripenberg då han i ledaren för UF 1/2010 spår att knappast alla tjänster kommer att vara livskraftiga om ett eller fem år. För finlandssvenska organisationer gäller det att naturligt integrera de redskap som man tycker att funkar just i den egna organisationen.
Det kan alltså vara bra att förse sig med ett spam-filter för informationsflödet, och inte försvinna in i de miljontals luckor och fönster som öppnats på webben. Fundera noga: var vill jag/vi synas?
Vilka synergieffekter kan uppnås? Vilka nya grupper når vi? Och
framförallt: tappar vi några gamla medlemmar på vägen?
Till den sista frågan vill jag gärna återknyta. I Sverige talar man ofta om "den digitala klyftan" och påpekar då att offentliga och privata tjänster kanske inte når alla. Biblioteken brukar ofta lyftas fram, hos oss också kurser för seniorer i datoranvändning och sociala medier.
Frågan är inte så enkel som att den digitala klyftan är en generationsklyfta, även om det finns rätt få 70+ människor som inte är inloggade.
Jag vill hävda att informationssamhället kan skapa nya digitala klyftor i form av t.ex. vem som är vän med vem på Facebook. Nya innekretsar och slutna sällskap skapas, på gott och ont, också bland hardcore-användarna. För öppna föreningar gäller det alltså att noga fundera på vem vi öppnar och stänger för, innan vi twittrar vidare i den digitala vårsolens glans.
Björn Wallén
rektor SSC
läs min blogg på Kulturhuset http://bjornw.sve.fi